Kommunerna fast i en rävsax

60 svenska kommuner betalar sammanlagt mer än 20 miljoner kronor om året för Tietos skolsystem Rexnet. Många har jobbat med systemet i flera år. Ingen är nöjd.

Kritiken mot Tietos skolsystem Rexnet är hård och enhällig. Alla de tjugotalet utbildningsförvaltningar och it-avdelningar runt om i landet som CS har varit i kontakt med dömer ut systemet som undermåligt.

Samtliga vittnar om brister i användbarhet, funktionalitet och införande. Många har haft systemet i drift i flera år men bara lyckats rulla ut det i ett fåtal skolor.

CS uppskattar att mer än 20 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar tillfaller Tieto varje år i form av licenskostnader för Rexnet (se artikel här intill). Men priset i kronor bleknar i jämförelse med de tid- och personalresurser som utbildningsinsatser, felsökning och administration av systemet slukar ute på landets skolor.

Anneli Gustafsson är rektor på Blekertsskolan i Tjörns kommun. Där rullades Rexnet ut i skarpt läge i augusti 2008. Än har inte eleverna – de tilltänkta användarna – kunnat kopplas på systemet över huvud taget. Det är systemet varken stabilt eller användbart nog för att klara av.

– Det är inte pengarna. Det är tiden som är den största boven i det hela. Den ekonomiska kostnaden får man ta, men att det tar så mycket extratid man inte räknat med, det är frustrerande, säger Anneli Gustafsson.

Situationen försvåras av att det tar lång tid, ofta flera år, innan verksamheten får en klar bild av hur utrullningen gått och vilka problem som dykt upp. Att skrota en lösning man investerat år av tid och resurser i för att börja om från steg ett är otänkbart för många kommuner.

– Utbildningsinsatsen krävs oavsett vilket system man väljer. Man måste ge ett sånt här system ganska många år, vi är fortfarande i uppstartsfasen, säger Elin Fors, it-handledare på utbildningsförvaltningen i Arboga.

Där infördes Rexnet för snart två år sedan. Än är utrullningen av systemet långt ifrån färdig.

Som CS uppmärksammade i förra veckan har Rexnet i stor utsträckning sålts in som en påbyggnadslösning till Pro Capita, Tietos administrationssystem som används av mer än 140 svenska kommuner.

De kommuner som i stället genomfört upphandlingar på området och valt andra system målar upp en mycket annorlunda bild av läget.

Danderyds kommun upphandlade ett nytt skolsystem i mitten av 2006. Sedan 2007 finns en fullt fungerande skolportal införd i kommunens alla grundskolor.

8 000 konton finns registrerade i systemet och antalet inloggningar överstiger 60 000 i månaden, det på en kommun med 30 000 invånare.

Systemet, som levereras av Schoolsoft, har fler besökare varje månad än kommunens egen webbplats.

– Vi har 100-procentig driftgång, ingenting har havererat. Användandet är högt och stabilt. Om jag får tala i egen sak är det en success story, säger Helena Resele-Tidén, central it-pedagog i Danderyds kommun.

(Källa: Computer Sweden 2009-04-21) http://www.idg.se/2.1085/1.225184/kommunerna-fast-i-en-ravsax

Fakta

Säljs in bakvägen

Av 15 granskade offentliga upphandlingar av skolsystem under de senaste fyra åren har Tietos Rexnet bara gått segrande ur en.

I majoriteten av de 60 kommuner som kör Rexnet har systemet i stället sålts in som en påbyggnadsmodul till adminstrationssystemet Pro Capita, som även det säljs av Tieto.

På så vis har Rexnet kunnat säljas direkt till kommunernas it-avdelningar, utan att behöva konkurrensutsättas i en offentlig upphandling.

Så skedde även i Stockholm, där landets i särklass största Rexnetimplementation pågått sedan 2005. Systemet kostar Stockholms stad 6 miljoner kronor i licensavgifter varje år.

Rexnet använd enbart av Stockholms grundskolor. Stadens gymnasieskolor har upphandlat sitt skolsystem och valet föll på Fronter.

Anneli Gustafsson är rektor på Blekertsskolan på Tjörn. Där är skolsystemet Rexnet fortfarande inte igång, efter snart ett års arbete. "Den ekonomiska kostnaden får man ta, men att det tar så mycket extratid man inte räknat med, det är frustrerande", säger hon.